Att skilja på empati och sympati är en förutsättning för Empatiskt Ledarskap. Empati är att ha förmåga att uppfatta och uppleva en annan människas känslor och ha förmåga att avläsa sinnesstämningar och känslor. Det gäller att kunna skilja på sina egna känslor och andras. Att leda med empati är att vara en följeslagare till en annan människa utan att blanda in sig själv.

Sympati är att ha samma inställning som den andre och stödja den. En klassisk sympatisituation är att en person i din närhet är ledsen, och på grund av det blir du också ledsen. Att sätta sig och gråta tillsammans kan visserligen upplevas som befriande, men problemet kvarstår sannolikt. Du har gått in i den andres situation och är lika oförmögen att göra något som personen själv.

Empati och sympati blandas ofta ihop. Det som är den avgörande skillnaden är förmågan att hålla en annan persons upplevelse skild från sin egen. Där empati ger dig möjlighet att förstå hur en annan person tänker och känner, gör sympati att du tänker och känner samma sak. 

Det är vår förmåga att skilja den andres upplevelse från vår egen som gör oss förmögna att hjälpa en person. Du behöver kunna sätta dig in i vad en annan person upplever för att kunna leda personen vidare. Det är därför empati är den faktor som sägs ha en av de största inverkan på personalomsättningen. Människor vill, medvetet eller omedvetet, vara där de möts med empati.

Att vara empatisk handlar helt enkelt om att göra precis det som filosofen Sören Kierkegaard pratade om: ”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där.”

Empati + ärlighet = empati

Empati utan ärlighet blir sympati. Om vi endast ger empati utan att vara ärliga med hur det är för mig leder det till att den andre personen tror att jag håller med om den andres uppfattning. T ex om du har bestämt dig för att göra ditt yttersta för att lyssna på en persons politiska åsikter som är helt avvikande från dina egna och du endast lyssnar, så tror den andre personen till sist att du håller med denne. Om du däremot kan lyssna med empati och dessutom förmedla din egen politiska ställning, samtidigt som du är förmögen att förstå den andre personen utifrån dennes perspektiv. Det blir till empati.

Det finns ärlighet och det finns ”ärlighet”

I Empatiskt Ledarskap menar vi att ärlighet betyder att jag har förmågan att kommunicera fritt från tolkningar. Jag berättar vad jag känner därför att jag har vissa behov och jag kan uttrycka mina önskemål. Så kallat jag-budskap. Det finns också de som menar att ärlighet är när jag uttrycker min ”ärliga åsikt” om t ex andra. Ofta innehåller denna typen av ”ärlighet” tolkningar, dömanden och tyckande om andra. När vi kommunicerar med ärlighet som är grundat på mina tolkningar leder det oftast till avstånd och konflikt, och kontakten uteblir. I Empatiskt Ledarskap är intentionen alltid kontakt.