Upptäck konsten att kontemplera

En viktig och avgörande del i coachingprocessen och vår inre utveckling, är att öva upp förmågan att vara med det som är. Att känna alla känslor precis så som de är, utan att vilja förändra dem. Det är när vi kan vara med precis det som faktiskt pågår inom oss, som den största transformeringen sker - då vi slutar vilja ändra på vad vi känner och upplever, och vi tar emot oss själva precis så som det är.

Jag praktiserar "The Art of Contemplation" både för egen del och i coachingsamtalen. Jag menar att om man bemästrar det som Richard Rudd skriver om i sin bok, så har man ett av de allra viktigaste verktygen för sin inre utveckling på plats. Det är ganska enkelt att förstå, det tar sin tid att bemästra...

Vara med det som är

Först är det ju att överhuvudtaget inse att vägen till transformation är att låta allting vara precis så som det är. Superegot har oftast en idé om att vi inte ska känna vissa känslor, och att vi ska arbeta emot det som faktiskt pågår i oss. Ju mer vi arbetar emot, desto hårdare knut skapar vi i oss.

Vi tänker att "det där gamla har jag bearbetat om och om igen, så det är jag klar med, dit behöver jag inte gå igen".

Vi är klara med det först då vi inte längre blir triggade.

Den snabbaste vägen att lösa upp de gamla mönstren är att känna det precis så som det är. Det är ett sätt att ta emot sig själv - den delen av oss själva som vi har stängt inne i alla dessa år.

Det finns ingen genväg som jag känner till. Vi kan arbeta upp en massa olika strategier för att slippa känna det där gamla, fast det löser inte upp det. Det fortsätter att dyka upp, överraskar och begränsar oss.

Richard Rudds bok

Som ett stöd i att öva upp sin förmåga att ta emot sig själv, brukar jag rekommendera Richard Rudds "The Art of Contemplation". Det är en fin liten bok som beskriver på ett enkelt sätt hur vi övar upp vår förmåga att låta det vara precis så som det är. Boken finns på engelska och svenska, och även som en online-kurs. Det finns även klipp på youtube där Richard pratar om de olika stegen i processen. Och även en app. Mer om detta i slutet av detta nyhetsbrevet.

Varför ska vi känna alla känslorna så som de är?

Därför att det är motståndet som skapar lidandet i de känslorna som är svåra att känna. Vi försöker ofta hålla fast vid det som känns bra och snabbt bli av med det som känns svårt. Känslor är som vågor – de vill få komma och gå i sin egen rytm.

I ett liv fyllt av möten, beslut, resultat och förväntningar kan det låta som slöseri med tid att låta varje känsla få vara precis som den är. Det är precis tvärtom. Att känna fullt ut är inte slöseri med tid. Det är den snabbaste vägen till verklig klarhet. 

När du tillåter, accepterar och omfamnar en känsla, aktiveras kroppens naturliga förmåga att integrera den. Du behöver inte göra något – det räcker att du är villig att känna utan tankarna kring det. När du tränar dig i att inte kontrollerainte förtränga och inte analysera bort det du känner – utan istället tillåter, accepterar och omfamnar det som rör sig i dig – händer något avgörande:

  • Du slutar förbruka energi på inre motstånd.

  • Du återvinner klarhet.

  • Du agerar med större närvaro, skärpa och mod.

  • Din intuition blir starkare - du hör signalerna innan de blir problem.

  • Dina relationer djupnar - du möter andra från en plats av äkthet, inte autopilot.

  • Ditt ledarskap blir hållbart - du leder med nerv och närvaro.

Att känna är inte att tappa kontrollen

Det är att ta tillbaka kontakten.

De flesta av oss har lärt oss att snabbt hantera känslor och få de jobbiga känslorna att försvinna genom att dämpa, förklara, tänka bort, byta fokus. Istället är det så att det vi tränger undan inte försvinner – det stannar kvar som spänning, trötthet, oro, överdrivet pratande eller reaktivitet.

Det du gör motstånd mot växer i det fördolda och förlänger lidandet. Du går runt med inre friktion, även om du är funktionell på ytan. Att kämpa emot en känsla – t ex genom att försöka tänka positivt, distrahera dig eller agera impulsivt – gör att den stannar kvar längre. Att låta en känsla vara som den är innebär att du slutar kämpa emot den, och därmed tillåter den att röra sig så att den inte fastnar i kroppen eller styr dig i det fördolda.

När du släpper taget om behovet att kontrollera känslan, rör den sig fritt genom ditt system. Den behöver inte tolkas – den behöver bara kännas. Och när den är färdig, släpper den taget av sig själv.

Det går inte att läka oss inombords genom affirmationer, visualiseringar eller sätt att tänka, det blir en ny överlevnadsstrategi utanpå det gamla skyddet. Vi behöver ner och in i kroppen, och möta och känna det som var övermäktigt för våra nervsystem när vi var små. Med värme, förståelse, närvaro och kärlek löser det upp sig i sin egen takt och vi återfår kontakten med vårt autentiska jag.

Då du tillåter känslan att vara där – med din fulla närvaro - utan att förklara den, utan storyn runt känslan, börjar något mjukna. Känslan får utrymme – och du får tillgång till mer närvaro, lugn och klarhet.

Du behöver inte fixa känslan. Du behöver bara låta den vara där, för att du vill ha tillgång till hela dig. När du slutar trycka undan det som känns, frigörs energi, skärpa och klarhet.

Sluta överge dig själv

Att låta känslan vara är ett djupt, aktivt val att inte överge dig själv. Varje gång du inte tillåter dig själv att känna det som känns och låta det vara precis så som det är inom dig, överger du dig själv. Genom att känna det som pågår inom dig, återskapar du kontakten med dig själv.

Vad händer när du slutar kämpa emot det du känner?

  • Känslan rör sig igenom dig – istället för att fastna i dig.

  • Du sparar energi - istället för att bära inre friktion.

  • Du agerar med klarhet - istället för reaktivitet.

  • Du får tillgång till hela dig – inte bara den kontrollerade ytan.

The Art of Contemplation

Vad är kontemplering?

Kontemplation är som en mellanväg mellan meditation och koncentration. Det är ett mjukt, icke-dömande sätt att betrakta sina tankar, känslor och upplevelser – en slags närvaro med öppenhet och nyfikenhet. Det är också som en livshållning: en mjuk, närvarande uppmärksamhet som inte kräver prestation, utan snarare en vilja att stanna upp.

Kontemplation bjuder in oss att sakta ner, lyssna inåt och låta insikter mogna naturligt – utan att forcera.

Varför ska vi kontemplera?

Tänk om det du söker inte behöver jagas. Tänk om det redan är på väg – fast du behöver sakta in för att kunna möta det.

I en värld där så mycket handlar om att veta, prestera och leverera, är det lätt att tappa kontakten med den tystare intelligens som bor inom oss. Den som inte skriker. Den som inte kräver. Den som viskar. Kontemplation är en väg tillbaka till den rösten.

I "The Art of Contemplation" visar Richard Rudd hur vi kan bjuda in mer klarhet och inre visdom genom något så enkelt – och ändå så radikalt – som att stanna upp. Inte för att analysera. Inte för att förstå med huvudet. Utan för att lyssna med hela vårt väsen.

Det här är inte en metod för att bli bättre. Det är en livshållning som låter det verkligt viktiga få komma fram – när vi slutat jaga svar. Det börjar med en paus. Och i den pausen, börjar något nytt röra sig.

Steg 1. Pausa - att avbryta autopiloten

Allt börjar med att du avbryter autopiloten - den delen av oss som går i gamla invanda mönster. Det kan vara så enkelt som att sluta scrolla, ta ett djupt andetag eller ställa dig frågan: Vad pågår just nu – i mig? Pausen är ett mikrostopp som bryter tankeloopen och öppnar ett mellanrum. Ett mellanrum mellan autopiloten och den delen i dig som är mer medveten.

För många är det ett stort steg att pausa, och få in pauser i sitt liv. Mitt tips är att öva upp förmågan att pausa först, innan du går till nästa steg i processen. Bara genom att skapa pauser är det mycket transformation som sker av sig själv. I detta steget är appen jag rekommenderar längre ner ett hjälpmedel att ta till om det tilltalar dig.

Steg 2. "Pivoting" - att hålla det som är

När du har stannat upp, får du möjlighet att observera det som rör sig i ditt inre. Tankar, känslor, kroppsliga impulser – du låter dem vara där, utan att försöka förändra dem.

Det här är ett lyssnande, inte ett tänkande. Ett sätt att hålla dig själv – inte som ett problem att lösa, utan som en människa att vara med. Steg 2 handlar om att bygga en inre förmåga att vara närvarande utan att döma. Du är varken offer eller domare. Du är vittne.

I kontemplation handlar det inte om att kontrollera eller analysera det som händer inom oss – utan om att bjuda in ett nytt sätt att vara med det som är. Richard Rudd beskriver detta som en process i tre nyanser: Allow, Accept, och Embrace. Tillsammans bildar de en mjuk väg från motstånd till närvaro.

1. Allow – att tillåta

Det första steget är det mest ödmjuka: att låta livet få vara som det är. Att inte kämpa emot det som känns, utan att ge det tillträde – som om du öppnar dörren för en gäst, även om du inte vet om du vill ha besök just nu.

Tillåt tanken. Tillåt känslan. Tillåt att du inte vet.

Här börjar det inre motståndet långsamt släppa – inte för att du har löst något, utan för att du slutat slåss emot det.

💭 “Jag låter det vara här.”

2. Accept – att acceptera

Att tillåta något är att öppna dörren. Att acceptera är att bjuda in det att slå sig ner.

I acceptansen erkänner du: det här är min upplevelse just nu. Du kanske inte gillar den, du kanske önskar att det var annorlunda – men du säger ja till att det faktiskt redan är som det är.

Acceptans betyder inte att ge upp – det betyder att sluta förneka, och se hur det faktiskt är.

Det är här du börjar känna en djupare stillhet. För när du slutar argumentera med verkligheten, frigörs kraft.

💭 “Det här är vad som pågår – och det är okej.”

3. Embrace – att omfamna

Det sista steget är det mest transformativa – och det mest oväntade. När du inte bara tillåter och accepterar det som sker, utan väljer att omfamna det, sker något magiskt.

Du vänder dig inte bort. Du vänder dig mot. Du säger: “Det här är också en del av min väg.”

Att omfamna innebär att se det du tidigare avvisade som en källa till visdom. Här sker ofta en inre alkemisk förändring: smärtan mjuknar, sorgen öppnar hjärtat, rädslan blir till mod. Du ser livet, inte som en fiende att överleva – utan som en lärare att älska.

💭 “Jag är villig att välkomna detta – som en del av min väg.”

ALLOW släpper in. ACCEPT släpper taget. EMBRACE släpper igenom.

Tillsammans skapar de en inre miljö där kontemplation kan verka fritt – som regn som stilla sjunker ner i jord och väcker frön du inte visste att du bar på.

Steg 3. Merging – att smälta samman med upplevelsen

När vi har tillåtit, accepterat och omfamnat det som är – helt och fullt – kan något djupt och stilla inträffa av sig själv: vi blir ett med upplevelsen.

Det här är det mest subtila steget – och det mest transformerande. Det är inte något du kan tvinga fram, men det kan uppstå naturligt när motståndet har lösts upp. Du är inte längre någon som upplever något. Du är upplevelsen.

  • Du är inte den som sörjer – du är sorgens rörelse genom tid.

  • Du är inte den som mediterar – du är medvetandets tystnad.

  • Du är inte den som söker klarhet – du är klarheten själv, i form av stilla närvaro.

Mergingär ett tillstånd av enhet, där du inte längre står utanför livet och betraktar det – utan vilar mitt i det, som en del av helheten. Det är också här som kontemplation blir till förkroppsligad visdom. Du slutar lyssna på visdomen – och börjar vara den.

Låt stillheten arbeta i dig

När du följer denna processen, börjar något förändras under ytan. Du märker det inte alltid direkt, men långsamt börjar insikter dyka upp där det tidigare var dimma. Dina reaktioner blir mjukare. Din intuition starkare. Din närvaro djupare. Kontemplation är visdomens sätt att långsamt genomsyra ditt liv. Utan ansträngning, utan mål – och med stor kraft.

💭 “Vad i mig har börjat skifta, utan att jag försökt?” 💭 “Hur känns det att leva i samklang med något stilla, snarare än något bråttom?”

Bok - kurs - youtube - app

Boken - en god investering

Boken "The Art of Contemplation" av Richard Rudd är en slags introduktion eller fördjupning till ett mer kontemplativt livssätt. Den beskriver väldigt väl hur man går tillväga. Det är en liten nätt bok, som man kan gå tillbaka till många gånger.

Boken finns även på svenska.

Finns också som en online-kurs

https://genekeys.com/the-art-of-contemplation/ref/2102/

Jag rekommenderar varmt denna online-kursen som tar oss igenom de tre stegen i "The Art of Contemplation" på ett väldigt enkelt sätt. Om du köper denna kursen, som endast finns på engelska, ingår boken som ljudbok. Kursen kostar ca 500 SEK.

Spellista på youtube

Om du går till min youtube-kanal

https://www.youtube.com/channel/UCo8ak2owUU2ziUqRv0TxIqw

och klickar på "spellistor", så har jag samlat där de youtubeklipp som Richard Rudd har lagt upp.

The Triple Flame app

Richard Rudd och hans team har tagit fram en app som finns att ladda ner för iOS och Android. Den är framtagen för att stödja oss i vår kontemplering.

Appen är full med innehåll, och bland annat ett förslag till pausteknik som innebär att pausa i 3 minuter var tredje timme, tillsammans med många människor spridda över hela världen. Regelbundna korta pauser hjälper oss i att behålla kontakten med oss själva.

Kontemplering hjälper oss återknyta kontakten med oss själva

Att ge plats för det du känner är att ta dig själv på allvar. Inte för att du ska lösa något – utan för att vara i kontakt med hela dig.

Du behöver bara vara med det som redan rör sig i dig. Det är där transformationen börjar. Så – vilken känsla har du undvikit att känna fullt ut? Vad skulle hända om du mötte den – som en vän, inte som ett problem?

Stanna upp en stund idag. Inte för att hinna ikapp – utan för att komma i kontakt. För den mest lönsamma investeringen du kan göra just nu, är att sluta springa ifrån det du känner – och börja lyssna. Boka tid med dig själv. Inte i kalendern – utan i kroppen. Känn efter. Andas. Det räcker så.

Previous
Previous

Egot och Essensen

Next
Next

Vikten av att frigöra sig från superegot